Riksbanken försöker påverka förväntningarna om den framtida penningpolitiken genom att regelbundet publicera prognoser för reporäntan och förklara hur penningpolitiken påverkas av den ekonomiska utvecklingen. Den långa räntan sätts på marknaden för obligationer som kan ha olika löptider på till exempel två eller fem år. Men riksbanken gör mycket mer än sätter reporäntan och trycker pengar. Med en sänkt styrränta ökar belåningen och konsumtionen.

Senare under mars 2015 sker en ny sänkning och Riksbanken sänker räntan till -0,25%. Direkt tappade svenska kronan 1,62 % mot dollarn vilket är en rejäl rörelse för en dag. Riksbanken styr den allra kortaste räntan som gäller över en dag, den så kallade overnight-räntan, och den har varit fortsatt stabil kring reporäntan. På så sätt är det lättare att undvika att förändringar av reporäntan överraskar. Eftersom det är Riksbanken som bestämmer styrräntan för landet, den ränta som sätter nivån för alla övriga räntor i landet så blir det stor effekt vid ökningar och sänkningar i just den räntan. Men interbankräntorna med lite längre löptider har stigit, om än inte lika kraftigt som på vissa andra håll i …

Den långa räntan påverkas i stor utsträckning av det internationella ränteläget. Hur påverkar Riksbankens besked dig som bolånekund? Redan under februari 2016 så sänker Riksbanken räntan igen till en ny rekordlåg nivå. Man bör ta det Riksbanken säger med en nypa salt eftersom de tidigare aldrig lyckats göra en korrekt ränteprognos. En sänkt ränta har förstås en motsatt effekt och minskar räntan och ger mer pengar över i plånboken. Ett annat förslag, enligt Lönnroth, är att Riksbanken ska kunna få ta hänsyn till den finansiella stabiliteten när räntan bestäms. I dag är det enbart inflationen som styr. De meddelade även att räntan kommer att höjas i något långsammare takt än de tidigare angivit (Penningspolitisk rapport 2018). Kort sagt så har Riksbankens styrsystem fungerat bra. De som hade spekulerat i den rörelsen blev säkerligen rikligt belönade. När räntan höjs eller sänks så beror det på hur Riksbanken bedömer att inflationen ser ut om 1-2 år, eftersom en förändring av styrräntan behöver åtminstone så lång tid på sig för att påverka. Räntan blir dyrare och därmed blir bostadslånet dyrare vilket leder till mindre pengar i plånboken. Riksbanken behåller rekordlåga räntan -0,50% Under februari 2016 så sänker Riksbanken styrräntan till -0,10 % för första gången. Men hur kommer det sig egentligen att valutorna rör sig så kraftigt när riksbanken petar på räntan? Den korta räntan styrs främst av Riksbanken. Den påverkas mest av situationen i Sverige. När Riksbanken höjer reporäntan påverkar de alla låntagare som har rörlig ränta på sina bostadslån. Hur …